fredag 5 mars 2010

LAN

I natt har Ludvig ”lanat” för första gången, platsen var IOGT-NTO lokalen.
I dag har dom varit lediga från skolan, eller s.k självstudiedag som det heter.
Jag trodde att det mest hade blivit sova av denna självstudiedagen, men jag hade fel.
Han har gjort sina uppgifter, om än i dvala, låter jag vara oskrivet.
Han ringde till och med till jobbet i eftermiddags och ville laga maten i kväll, för det ingick bl a i hans uppgifter att han skulle tillverka något i köket.
Nu åkte han ner till Movalla för att kolla på match, så vi får väl se ifall vi får någon mat ....(mästarnas mästare - kyckling med mozarella och pesto -ser jag fram emot)

För Er som inte vet vad LANA är så förklaras det i all enkelhet här:
Man kan väl va 2-10000 personer (på samma ställe) som sitter uppe hela natten, eller i flera dygn och spelar spel mot varandra på nätet.
I natt var dom väl ett 15-tal, tror jag.



Jag förstår mig inte på syftet alls.
Jag är mest emot det för att kroppen tar stryk, med både mat och sömn, och det tar säkert flera dagar innan man blir människa igen.
Men jag föll för trycket denna gång - efter att ha lyssnat på mantrat:
-ALLA får ju,
ALLA på skolan skall ju dit,
det är BARA JAG som inte får,
t o m den och den får ju… osv osv.


Men låt ungen ha lite kul, kanske Ni tycker.
Jo, visst. Men det kan väl räcka att dom sitter till 01 max 02 tiden på natten, och sen gå och lägga sig, kan jag tycka. Men det kanske är för antikt. Vad vet jag ?

Det skall bli intressant och höra hur stämningen blir hemma i helgen, jag tycker att uppkäftigheten ibland nått sin kulmen, men men.
Han är nog så trött, att han kanske blir riktigt trevlig i tonen.
Jag skjutsade honom i går efter träningen vid 21-tiden
Jag hörde inte ett ljud ifrån honom.
Mobilen hittade han inte igår i sin iver, när han skulle iväg.
Han sprang upp och ner från övervåning till nedervåning hela tiden, och ringde och ringde på den.
Inte lätt att höra vad den var, när man har ljudlöst på.
Den hade han tappat ur fickan, och Dahn hittade den i sin bil senare på kvällen.
Så var "vad i h-ete är mobilen-problemet" löst.
Man kan pusta ut denna gången - också.

Det enda han hade med sig var en kudde, och hela dator-kittet förstås.
-Man sover på tangentbordet! sa han.
-Jahaaa, sa jag och försökte låta intresserad och positiv.
Jag blev trött och yr i huvudet redan efter 5 minuter inne i ”data salen”.
Jag var ju bara tvungen och reka lokalen, trots att jag inte fick för min son.
Jag var en tönt i mina missfärgade mysbyxor och moonboots, och han fortsatte:
-Stick någongång för F-n, det är ju bara du här, ser DU inte det, ELLer?
Men jag stod kvar en stund. Brådskan gjorde sig inte påmind.
Kul att se hans skolkompisar också. Det var många som jag inte kände igen.
Spanande in - en och en - från topp till tå. Med stora ögon.
Nä, det gjorde jag inte. Jo, kanske lite, då.
Det hade ju varit värre i fall jag hade varit otrevlig och skrikit könsord mot dom.
Men jag var tyst och försynt och skulle bara kolla så att datorn gick igång, det måste ju vara det viktigaste med detta – LANandet - att datorn funkar.

Mormor var och hämtade honom i dag kl 12,00.
Jag hade köpt en god räklåda med pasta på Ica för 70;- den hade han inte skänkt en tanke, för den låg kvar i hans svarta ryggsäck.
Kunde jag tagit till jobbet i dag - i stället för att äta gamla ihop-plockade rester från kylskåpet.

Nu har han fått testa detta.
Hoppas att han inte gillade det.
Det får jag fråga först om några dagar, när det har lagt sig lite.

Inga kommentarer: