Väntade vid post lådan när jag kom hem
söndag 28 februari 2010
lördag 27 februari 2010
Efterrätt
Sandra bjuder på efter rätt med whiskey la frog! Mycket gott men inga poäng utges pga att smak lökarna är bedövade
Middag
Sandra har gjort middagen. Lax med pinje nötter. Den får 8 av 10 poäng trots att det låg ett suddigum i klyft potatisen .
Curling Guld
Kollade på curling reprisen nu, och fick lite utbildning av Dahn och Philip.
Så nu fattar jag lite mer vad det går ut på.
Ett minus till kommentatorerna.
Ingen inlevelse alls.
Lasse Granqvist skulle ha refererat i stället.
Han kan t.o.m få mig att lyssna på en tråkig fotbollsmatch.
Lördag med skåne besök
Kul för tjejerna att dom vann guld i curling, men jag fattar ingenting av själva spelet.
Nu skall jag strax gå och ta itu med källaren, det skall bli städning.
Ludvig skall spela match i Nässjö i dag, om han inte känner sig sämre, han har blivit förkyld över natten, men ingen feber. Dahn och Philip följer nog med en sväng.
Och i kväll skall vi till Sandstigen, den lilla skånskan har kommit hem.
Det var två månader sedan jag såg henne nu.
Skall bli kul att höra hur hon pladdrar på skånska, kanske man kan få en liten kram också ?
Ha en trevlig lördag!
fredag 26 februari 2010
Bröllopsfotografen
I går såg jag Bröllopsfotografen, den var OK.
3 stjärnor av 5
Lite smårolig med Värmlandsdialekten.
Och fotografen var cool. Han var som han var.
Kjell Bergqvist var kanon.
Sedan var den lite speciell på ett sätt, det var en mans-röst som under hela filmen talade om vad som gjordes, och vad som planerade att göras.
Det var inget störande.
Bra för oss som är lite tröga, och för oss som har lätt att tänka på annat under filmens gång.
I går –innan filmen- satt jag och kollade på onsdagens halv åtta hos mig. När eftertexten kom, så kom jag på att jag missat att registrera poängen på de tävlande.
Fast att jag hade kollat hela tiden
Då hade jag tänkt på annat, men det var inga problem för det vara bara att spola tillbaka.
Läcka
I onsdags började det droppa ifrån taket inne i mitt bås på jobbet.
Det läcker alltså in.
Plipp plopp, plipp plopp har det låtit.
I dag har det börjat läcka precis bredvid där jag sitter också.
Så nu låter det plipp plopp, hela tiden från olika ställen.
Fram med spannar, töm spannar. Fram med golvmoppen!
Var glad! Det är Fredag i dag Hopptralalala!
torsdag 25 februari 2010
Ny bok på G
Fick ytterligare ett mail i dag från Bibblan:
Din bok har kommit och har reserverats för din räkning:
Blondie
Birgitta Andersson
Den har jag hämtat ut.
Allt för att öka bok-omsättningen på Skillingaryds bibliotek.
Nä, men denna bok skall jag – allvarligt - faktiskt läsa.
Din bok har kommit och har reserverats för din räkning:
Blondie
Birgitta Andersson
Den har jag hämtat ut.
Allt för att öka bok-omsättningen på Skillingaryds bibliotek.
Nä, men denna bok skall jag – allvarligt - faktiskt läsa.
onsdag 24 februari 2010
Att läsa böcker
Jag har nog lånat sex böcker nu på bibblan - på kort tid, som jag har lämnat tillbaka - olästa:
Presidentens hustru – Curtis Sittenfeld
Byt liv med mig – Adele Parks
Champagneflickan – Caroline L.Jensen
Utan ett ord – Linwood Barclay
Längtans ö – Victoria Hislop
Ut ur mörkret – Linda Caine
Skadad – Cathy Glass
Jag förstår inte varför jag inte kan koncentrera mig på att läsa en bok jävel ?
Det skall väl inte vara så svårt?
Jag ställer ivrigt upp mig i kö på bra böcker som jag har läst om, och som jag tror faller mig in i smaken, det kommer mail om att boken har kommit, jag hämtar boken, börjar läsa ett par kapitel, och veckorna går. Oftast är det ju bara 14 dagars lån också, då känner jag stress och det hänger över mig att JAG MÅSTE läsa ut den.
Sen händer det inte så mycket mer.
I dag lämnade jag tillbaka Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann med Jonas Jonasson, en jätterolig bok.
Men inte ens det gick.
Jag försökte få Dahn till att läsa den istället, han kan behöva koppla av med en bra bok. Men den var alldeles för liten text och för tjock bok.
Han har inte tyckt om att läsa innan, men har börjat lite smått nu.
Efter jul läste han Johan Theorins - Nattfåk.
Tidigare har det mest varit affärs böcker typ:
* 30 sätt att göra affärer
* Hur du blir en bra talare
* Konsten att övertyga osv...
Smaken är ju som baken.
Nu skiter jag i detta! Jag lägger ner! Jag hinner inte läsa heller, för den delen.
.
Presidentens hustru – Curtis Sittenfeld
Byt liv med mig – Adele Parks
Champagneflickan – Caroline L.Jensen
Utan ett ord – Linwood Barclay
Längtans ö – Victoria Hislop
Ut ur mörkret – Linda Caine
Skadad – Cathy Glass
Jag förstår inte varför jag inte kan koncentrera mig på att läsa en bok jävel ?
Det skall väl inte vara så svårt?
Jag ställer ivrigt upp mig i kö på bra böcker som jag har läst om, och som jag tror faller mig in i smaken, det kommer mail om att boken har kommit, jag hämtar boken, börjar läsa ett par kapitel, och veckorna går. Oftast är det ju bara 14 dagars lån också, då känner jag stress och det hänger över mig att JAG MÅSTE läsa ut den.
Sen händer det inte så mycket mer.
I dag lämnade jag tillbaka Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann med Jonas Jonasson, en jätterolig bok.
Men inte ens det gick.
Jag försökte få Dahn till att läsa den istället, han kan behöva koppla av med en bra bok. Men den var alldeles för liten text och för tjock bok.
Han har inte tyckt om att läsa innan, men har börjat lite smått nu.
Efter jul läste han Johan Theorins - Nattfåk.
Tidigare har det mest varit affärs böcker typ:
* 30 sätt att göra affärer
* Hur du blir en bra talare
* Konsten att övertyga osv...
Smaken är ju som baken.
Nu skiter jag i detta! Jag lägger ner! Jag hinner inte läsa heller, för den delen.
.
tisdag 23 februari 2010
Telenor och Gud
Må Gud vare med Dig, sa Ludvig när han avslutade samtalet med en kille från Telenors kundtjänst för någon månad sedan.
Anledning till samtalet var att hans mobilräkning hamnade på över 1000 kronor i november månad.
Jag tror jag har skrivit om det tidigare. Hans Internet öppnade sig automatiskt varje timme dygnet runt, 558 gånger.
Ludvig ringde och var förbannad, han hade ju inte gjort något, men Telenor tyckte annat.
Det var programmet i telefonen det var fel på, enl Telenor. Vi försökte att återinställa telefonen till fabriksinställningen, men programmet fanns - och finns fortfarande kvar. Det har verkligen klistrat sig fast. Jag tror att han har hämtat hem något spel någongång, och sedan har det programmet spårat ut.
Nu får han hålla koll på programmet manuellt, så att det inte kopplar upp sig själv. Och det kan ju vara lite frustrerande.
Jag bestred fakturan till Telenor, och fick tillbaka ett brev att det är föräldrarnas ansvar att ha uppsikt över barnens telefoner.
Ja visst, det är klart det är - juridiskt sett. Men hur enkelt är det? Om man bara skall kolla vad klockan är, så rycks den ju ur nävarna på en, med en sådan våldsam kraft att man tror att man skall flyga in i väggen, sen skriks och svärs det i en kvart.
Efter någon dag hörde jag på radion när jag åkte hemifrån jobbet, att det var många som hade drabbats av detta, och att man skulle fortsätta att bestrida, och hänvisa till konsumentombudsmannens pressmeddelande från 2009-12-28.
Jag bestred igen.
Och nu för någon dag sedan damp det ner ytterligare ett brev från Telenor.
Och dra på trissor! Dom hade skrivit av den! Skam den som ger sig, kände jag.
JA, sa Ludvig, där SER du! Det var bara för att jag sa till honom att Gud vare med honom!
Anledning till samtalet var att hans mobilräkning hamnade på över 1000 kronor i november månad.
Jag tror jag har skrivit om det tidigare. Hans Internet öppnade sig automatiskt varje timme dygnet runt, 558 gånger.
Ludvig ringde och var förbannad, han hade ju inte gjort något, men Telenor tyckte annat.
Det var programmet i telefonen det var fel på, enl Telenor. Vi försökte att återinställa telefonen till fabriksinställningen, men programmet fanns - och finns fortfarande kvar. Det har verkligen klistrat sig fast. Jag tror att han har hämtat hem något spel någongång, och sedan har det programmet spårat ut.
Nu får han hålla koll på programmet manuellt, så att det inte kopplar upp sig själv. Och det kan ju vara lite frustrerande.
Jag bestred fakturan till Telenor, och fick tillbaka ett brev att det är föräldrarnas ansvar att ha uppsikt över barnens telefoner.
Ja visst, det är klart det är - juridiskt sett. Men hur enkelt är det? Om man bara skall kolla vad klockan är, så rycks den ju ur nävarna på en, med en sådan våldsam kraft att man tror att man skall flyga in i väggen, sen skriks och svärs det i en kvart.
Efter någon dag hörde jag på radion när jag åkte hemifrån jobbet, att det var många som hade drabbats av detta, och att man skulle fortsätta att bestrida, och hänvisa till konsumentombudsmannens pressmeddelande från 2009-12-28.
Jag bestred igen.
Och nu för någon dag sedan damp det ner ytterligare ett brev från Telenor.
Och dra på trissor! Dom hade skrivit av den! Skam den som ger sig, kände jag.
JA, sa Ludvig, där SER du! Det var bara för att jag sa till honom att Gud vare med honom!
måndag 22 februari 2010
Lena och Wallander
Min gamle klasskompis Lena Roos är i Thailand i två månader, för någon dag sedan fick hon sällskap på yogan, lite häftigt, ett utrag ur hennes resedagbok, kommer här:
Yoga med Wallander
I går hoppade jag över morgonyogan för att sysselsätta en något rastlös Frank. Vi åkte moppe ner till "Same same but different". Hade sett några fina yogastatyer som jag tänkte köpa. Tyvärr så var de slut nu, typiskt. Men vi stannade hos en väldigt trevlig dam som hette That och målade batik på silkestyg. Där beställde vi två lila som vi tänker sätta upp på köksväggen hemma istället för den svindyra tapeten jag hittat. Priset för bägge två= 230 kr. På tisdag ska vi hämta dem. Jag köpte en illgrön också med blåa blommor som var jättefin.
Eftersom jag missade yoga på morgonen åkte jag till Relax Bay för att testa deras yoga. Den hölls av en äldre dam som var så liten (size zero -) och senig att hon knappt syntes. Mona hette hon. Först var det bara jag och hon och jag undrade lite försynt hur många de brukar vara...åh, det är lite olika....till slut dök det upp en något rödmosig herre som kom insläntrandes.
_" Hello, is this where you do yoga? I read about you in a swedish magazine that you should be very good. My name is Krister"
Det visade sig vara Krister Henriksson, Kurt Wallander.
Nåja, yogan var väldigt konstig tyckte jag och jag är glad att jag inte gick dit första gången för då hade jag nog aldrig gjort yoga igen.
Efteråt pratade jag med Krister, en väldigt trevlig herre. Jag sa till han att testa yogan hos Anneli istället. Men det hade han allaredan gjort samma morgon. Och tyckte hon var lite mer struktured än flumMona..som otåligt röt när vi inte fattade vad hon sa-" HELLO; is ANYBODY listening to me. I said left foot in front of the right hand and bend and lift and flex the toes"..Eh, what the f-k???Jag är väl ingen ostbåge heller?
För några veckor sedan såg jag Persbrandt susa omkring i inne i Saladan på en vespa. Nu undrar jag när jag ska få se Van Veeteren Wollter i en tuk-tuk.
Länken till Lenas resedagbok, hittar du här:
Lenas resedagbok
.
Yoga med Wallander
I går hoppade jag över morgonyogan för att sysselsätta en något rastlös Frank. Vi åkte moppe ner till "Same same but different". Hade sett några fina yogastatyer som jag tänkte köpa. Tyvärr så var de slut nu, typiskt. Men vi stannade hos en väldigt trevlig dam som hette That och målade batik på silkestyg. Där beställde vi två lila som vi tänker sätta upp på köksväggen hemma istället för den svindyra tapeten jag hittat. Priset för bägge två= 230 kr. På tisdag ska vi hämta dem. Jag köpte en illgrön också med blåa blommor som var jättefin.
Eftersom jag missade yoga på morgonen åkte jag till Relax Bay för att testa deras yoga. Den hölls av en äldre dam som var så liten (size zero -) och senig att hon knappt syntes. Mona hette hon. Först var det bara jag och hon och jag undrade lite försynt hur många de brukar vara...åh, det är lite olika....till slut dök det upp en något rödmosig herre som kom insläntrandes.
_" Hello, is this where you do yoga? I read about you in a swedish magazine that you should be very good. My name is Krister"
Det visade sig vara Krister Henriksson, Kurt Wallander.
Nåja, yogan var väldigt konstig tyckte jag och jag är glad att jag inte gick dit första gången för då hade jag nog aldrig gjort yoga igen.
Efteråt pratade jag med Krister, en väldigt trevlig herre. Jag sa till han att testa yogan hos Anneli istället. Men det hade han allaredan gjort samma morgon. Och tyckte hon var lite mer struktured än flumMona..som otåligt röt när vi inte fattade vad hon sa-" HELLO; is ANYBODY listening to me. I said left foot in front of the right hand and bend and lift and flex the toes"..Eh, what the f-k???Jag är väl ingen ostbåge heller?
För några veckor sedan såg jag Persbrandt susa omkring i inne i Saladan på en vespa. Nu undrar jag när jag ska få se Van Veeteren Wollter i en tuk-tuk.
Länken till Lenas resedagbok, hittar du här:
Lenas resedagbok
.
Mat
Jag är besviken på mina rådjur, dom är kräsna och äter inte maten jag lägger ut.
-Det luktar ve och fan om det, klagar Dahn när han skottar snö.
Han skottar undan det - och häver på snö, jag plockar fram det igen.
Förgäves.
I dag har vi varit hos Philip och ätit igen.
(lite taskig bildkvalité)
Det serverades:
Kycklingfilé med currysås
Alternativt
Ugnstekt lax med örtris och gräslökssås
Till efterrätt:
Kardemumma Pannacotta toppad med hjortron
Det var jag och Roberth som åt idag, lite senare kom Albin och Dahn.
Jag tog kycklingen och den var jättegod. Roberth tog laxen.
Philip serverade tvärtom, så Roberth började äta av min först, innan vi märkte det.
Jag är fortfarande mätt, och rapar kardemumma.
-Det luktar ve och fan om det, klagar Dahn när han skottar snö.
Han skottar undan det - och häver på snö, jag plockar fram det igen.
Förgäves.
I dag har vi varit hos Philip och ätit igen.
(lite taskig bildkvalité)
Det serverades:
Kycklingfilé med currysås
Alternativt
Ugnstekt lax med örtris och gräslökssås
Till efterrätt:
Kardemumma Pannacotta toppad med hjortron
Det var jag och Roberth som åt idag, lite senare kom Albin och Dahn.
Jag tog kycklingen och den var jättegod. Roberth tog laxen.
Philip serverade tvärtom, så Roberth började äta av min först, innan vi märkte det.
Jag är fortfarande mätt, och rapar kardemumma.
lördag 20 februari 2010
Resultatet
Detta var sista matchen för mig och Philip denna säsongen i båset.
Hoppas det blir ett J18 lag nästa år för grabbarna.
Jag tycker SIS hängde med bra i matchen, men dom hade inte det lilla extra som behövdes för att skapa målchanser.
Det är min korta sammanfattning och referat.
Jag tänker inte utveckla den mer, när jag knappt vet vad som är icing och offside.
Sebastian Galveus gjorde SIS två mål.
Matchen slutade 2-3 till Karlskrona.
Vi hade det ganska lugnt i båset, tills det återstod 10 minuter i den 3dje perioden.
Janne Karlsson sa:
-Snart blir det snart slagsmål utav bara f..
Hur kunde han veta det? Är han synsk?
Strax därefter bröt helvetet loss.
Rediga ralla-swingar.
Spännande.
Det blev slagsmål i tre olika grupper och ALLA som var på isen var inblandade, även domarna.
Länge höll dom på, synd att jag inte tog kort.
Men det hade nog sett konstigt ut, om en från sekretariatet gick ut och tog kort på sammandrabbningen. Så det lät jag bli. Det var klokt.
Domaren dömde:
2 stycken 5 + game i SIS
3 stycken 5 + game i Karlskrona (inkl. målvakten)
Domaren ville träffa mig i domar-rummet efter matchen.
Det har aldrig hänt mig, att domaren väntar kvar efter matchen, och tittar in i "hålet" och säger:
-Kan du komma in i domar-rummet?
Spännande
Undra vad han ville ?
Jag tyckte att han hade givit mig ömma blickar under matchens gång.
Men jag kanske inbillade mig.
Jo - för all del, han verkade trevlig.
Men han var bonnig. Han prautade såhäringa.
Han hade nog lagård.
Jag kanske skulle fråga i fall han hade foder till mina rådjur?
Men det gjorde jag inte. Tur att jag lät bli.
Han ville bara skriva under protokollet.
Dagens match
Nu har jag utfodrat mina djur, och Dahn har varit ute och skottat.
Ett rådjur kom direkt, men den andra såg jag inte till.
Snart är det dax att bege sig ner till Movalla
Det spelas match mot serieledarna Karlskrona.
Matchen börjar 13,30.
Vi får se i fall bussen kommer fram i detta busväder...
Sen är det bara två matcher kvar, efter det är serien slut.
I slutet av mars skall vi åka på Cup till Karlstad, det ser vi fram emot.
Ett rådjur kom direkt, men den andra såg jag inte till.
Snart är det dax att bege sig ner till Movalla
Det spelas match mot serieledarna Karlskrona.
Matchen börjar 13,30.
Vi får se i fall bussen kommer fram i detta busväder...
Sen är det bara två matcher kvar, efter det är serien slut.
I slutet av mars skall vi åka på Cup till Karlstad, det ser vi fram emot.
fredag 19 februari 2010
Rådjur och Juniorer
Så här kan det se ut nuförtiden när ungdomarna träffas.
Tvillingarna Jesper och Jimmy gästar Philip.
Jag vet inte vad dom går igenom, laddning inför kvällens hockey med laguppställningar kanske?
Eller något HELT annat.
Roligt verkar dom ha i alla fall.
I flera dagar har jag (eller vi) fått besök av två rådjur.
Det kanske inte är unikt i sig.
Dom krafsar i snön efter de få rönnbär som är kvar, och dom är inte rädda.
Jag pratar med dom lite, och dom tittar på mig med sina STORA bruna ögon och sin söta lilla vita rumpa.
Dom är så söta och jag tycker så synd om dom, dom har ju ingen mat!
Dom svälter.
Nu har jag skaffat mat. 100 kg foder. Det är Jimmy´s förtjänst ( i vitt till höger på bilden)Han har fixat detta till mig.
Tack Jimmy och hans far som har varit transportör.
Har dom väl hittat hit så skall dom inte gå hungriga härifrån.
Det kan jag lova Er.
-HeRReGud sa Ludvig. Hjälper du dom sketdjuren med mat, och så har vi knappt mat själva så det räcker!!??
Ja, nu tycker jag du överdriver en smula Ludson.
Än så länge har vi mat på bordet, trots att elräkningarna är dyra.
Ser Ni rådjuren på bilderna ?
Så nu riktar jag mig till våra grannar!
- Väjja inte bara för katten! Nu får Ni hålla reda på två rådjur också.
Och tänkt inte tanken på att ta fram luftgeväret!
.
torsdag 18 februari 2010
Slalom-dag
Nu sitter jag och väntar på att bastun skall bli varm, efter en heldag med glada vänners sällskap i Isabergs backen.
Jag måste gå ut med en dementi om att Danskarna inte visar någon hänsyn i backen.
Dom räckte ut handen flera gånger, när jag gjorde mina s.k "magplask".
-Vill du ha min hand?
-Klart jag vill!
TILL skillnad från mina åk-kompisar, som bara stod med händerna i byxfickorna och sa:
- Kom igen nu! Res på dig nån gång DÅ! Vi har inte hela dan på oss, för F..
Hur lätt är det att komma upp? när man är mumifierad från bena och neråt, samtidigt som man förflyttar sig antingen bakåt eller framåt.
Prova själva. En av gångerna gick det bra, jag hamnade framför en gran, så jag ålade mig fram till den och tog tag om stammen och reste mig upp.
Men det är ju inte alltid man ha en sån tur.
Veronica var ovanligt djärv, hon ville prova svårare backar redan efter två åk.
Men jag vågade inte.
-Man måste prova på och våga UTMANA, sa hon hela tiden.
Vi stod och tittade på den branta backen ett tag, och vägde för och emot.
Mest emot.
Men då såg vi Jossan komma farande med skidorna i v-ställning ner för den backen.
Det kanske inte var så farligt ändå?
Vi tog sittliften upp, och det var ju inte helt ofarligt, höjdrädd som man är, fastnade både med stavar och ben som klämdes fast under bygeln, samtidigt skulle man hålla reda på sina skidor - under - på en stång också, och när vi skulle av I FARTEN så trillade jag ju givetvis, men även där fick jag hjälp av en vänlig Dansk.
Efter fyra gånger i den liften så klarade jag mig utan att trilla, det var min utmaning. (man kunde komma ut i en annan enklare backe ifrån den liften)
När vi kom i halva överdjävliga backen så trillade Veronica KRAFTIGT och gled ner lika långt på rumpan som hon dittills hade åkt på skidorna.
Jag stod, där jag stod - i ena skogsändan och kunde inte svänga till vänster
(jag kan bara svänga åt höger)
Jag samlade mod till mig att vända på mig och sedan med en rasande fart åka förbi Veronica,
Då skrek hon:
-Jessica, hjälp mig! Hjälp mig Jessica.
Nä, hur i hela fridens namn kunde hon inbilla mig att jag kunde stanna i denna farten ? Patetiskt.
Jag susade förbi och väntade nere - för att se hur hon tog sig ur denna UTMANING.
Vi åkte inte i den backen mer.
.
onsdag 17 februari 2010
Lyssna på kvinnor!
Jag fick en rolig historia till min mail, Ni kanske har hört den innan......
Fru Johanssons diskmaskin gick sönder och hon tog kontakt med en servicefirma, som lovade skicka en tekniker nästa förmiddag. Fru Johansson hade avtalat ett möte samma förmiddag och instruerade därför teknikern:
"Nyckeln ligger under dörrmattan. Laga diskmaskinen och lägg fakturan på bordet.
Ni behöver inte vara rädd för hunden, han kommer inte att röra er.
Men tala absolut inte med papegojan!"
När teknikern anlände dagen efter, fann han nyckeln under dörrmattan, öppnade dörren och stod öga mot öga med den största och mest skräckinjagande hund han någonsin hade sett. Hunden var dock genomsnäll och tittade lugnt på, medan teknikern lagade diskmaskinen.
Papegojan däremot kastade nötter på honom, skrek, skällde och överöste honom med obsceniteter.
Till slut kunde teknikern inte bärga sig längre och röt åt papegojan:
"Håll käften, din fula, jävla kråka!
Då svarade papegojan: "Hugg, Karo, Hugg!".
.
Fru Johanssons diskmaskin gick sönder och hon tog kontakt med en servicefirma, som lovade skicka en tekniker nästa förmiddag. Fru Johansson hade avtalat ett möte samma förmiddag och instruerade därför teknikern:
"Nyckeln ligger under dörrmattan. Laga diskmaskinen och lägg fakturan på bordet.
Ni behöver inte vara rädd för hunden, han kommer inte att röra er.
Men tala absolut inte med papegojan!"
När teknikern anlände dagen efter, fann han nyckeln under dörrmattan, öppnade dörren och stod öga mot öga med den största och mest skräckinjagande hund han någonsin hade sett. Hunden var dock genomsnäll och tittade lugnt på, medan teknikern lagade diskmaskinen.
Papegojan däremot kastade nötter på honom, skrek, skällde och överöste honom med obsceniteter.
Till slut kunde teknikern inte bärga sig längre och röt åt papegojan:
"Håll käften, din fula, jävla kråka!
Då svarade papegojan: "Hugg, Karo, Hugg!".
.
tisdag 16 februari 2010
Signe snart 2.5 år
Detta kortet på Signe är dagsfärskt och kom från Mamma, pappa och kusin Jossan idag. Dom är nere hos lillasyster Sandra i Skåne.
När jag ringer ner så vill jag ju prata lite med Signe också.
Då låter det så här:
-Vill du prata med Essan, Signe?
-NÄÄÄE
-Det är Jessica i luren, hon vill prata lite med daj.
-NÄÄÄÄÄÄEE
Varenda gång låter det så.
Men jag är glad att jag få höra henne i bakgrunden,
och tröstar mig med att det låter likandant när Veronica ringer.
I går hade hon varit på gympa. Dom satt i en ring och skulle säga vad dom hette.
Signe sa:
- Håkansson / Palm, så ordentligt.
Men sen kom hon på att det var nog inte det dom frågade, då räckte hon blixtsnabbt upp två fingrar i luften i stället. Nä, det var nog inte rätt det heller.
Tredje gången gillt.
Då skrek hon:
- SIGNE
Då blev det rätt.
måndag 15 februari 2010
Utför
Jag, Britta och Onka skall till Isaberg och åka skidor på torsdag med de yngsta barnen. Jag börjar bli lite nervös. Jag har inte åkt så mycket skidor innan.
Jag har fått låna en anorak anno 1732 av min jobbarkompis Christina, med tillhörande Stig Helmer byxor. Nä, men det var jättesnällt att jag fick låna detta.
Jag sa att det inte spelade någon roll hur gammalt det var. Huvudsaken är att man inte blir kall om rumpan.
Jag fick låna glasögon också.
Nä, dom är inte dubbla. Jag har försökt ta isär dom. Det sitter fast.
Ludvig sa tidigare "jag tänker inte åka en runda med dig, bara så att du vet",
Jaja, tänkte jag. När han har sett min galanta stil, så kommer han SKRYTA om sin mor i backen.
Jag kan säga så här:
När han har sett min mundering, kommer han ABSOLUT inte åka eller skryta något om sin mamma.
Men jag har andra jag kan åka med. Jag skall ta skidlektioner.
Jag ser framför mig en snygg, solbränd ungtupp, sätta skidorna mellan mina ben.
Ta ett rejält tag om mina vältränade höfter, sen glider vi nerför backen som en dans.
Alla kommer titta på oss.
Nä, jag skall inte ta några skidlektioner.
Jag hittar nog någon jag kan sticka in mina skidor på.
Jag har fått låna en anorak anno 1732 av min jobbarkompis Christina, med tillhörande Stig Helmer byxor. Nä, men det var jättesnällt att jag fick låna detta.
Jag sa att det inte spelade någon roll hur gammalt det var. Huvudsaken är att man inte blir kall om rumpan.
Jag fick låna glasögon också.
Nä, dom är inte dubbla. Jag har försökt ta isär dom. Det sitter fast.
Ludvig sa tidigare "jag tänker inte åka en runda med dig, bara så att du vet",
Jaja, tänkte jag. När han har sett min galanta stil, så kommer han SKRYTA om sin mor i backen.
Jag kan säga så här:
När han har sett min mundering, kommer han ABSOLUT inte åka eller skryta något om sin mamma.
Men jag har andra jag kan åka med. Jag skall ta skidlektioner.
Jag ser framför mig en snygg, solbränd ungtupp, sätta skidorna mellan mina ben.
Ta ett rejält tag om mina vältränade höfter, sen glider vi nerför backen som en dans.
Alla kommer titta på oss.
Nä, jag skall inte ta några skidlektioner.
Jag hittar nog någon jag kan sticka in mina skidor på.
söndag 14 februari 2010
Hos barberaren
Nu sitter Dahn i predikstolen, han vill bli klippt. I håret.
Han skall på en stor upphandling i morgon, och då måste man se representativ ut.
Jag tycker han ser lite scary ut...men han brukar inte vara så noga på et, så det blir nog bra - med en keps på.
Alla hjärtans dag!
I dag är det söndag och då kan man gå till kyrkan och bikta sig för alla sina synder,
men det har jag inte tid med i dag.
Jag tar tillbaka inlägget jag skrev i går om de spritfyllda pralinerna, Veronica klargjorde tydligt vad som gällde med dom, och Eva fick gärna ta en extra till Jocke, men det lyssnade inte jag på. Förlåt syster!
Jag hade väldigt kul och skrattade mycket åt min storasyster som är väldigt rolig när hon har fått lite innanför västen. Ja, hon är ju rolig annars med, men extra funny banny när hon fått i sig några glas eller två.
I dag är det Alla Hjärtans Dag och medlemmarna i vårt tjejmiddags gäng på 8 st skall till Katarina i eftermiddag. Det var länge sedan vi var samlade allihop. Men nu skall det bli kul att träffas och fika.
I går var jag, Bonnie och Annelie på bio i Jönköping, och såg "Luftslottet som sprängdes", del 3 i Stieg Larssons triologi.
Jag tycker att den var lite seg, den sämsta av dessa tre.
Den får tre solar av fem.
Bäst tycker jag den andra filmen var "Flickan som lekte med elden".
Den första "Män om hatar kvinnor" var och så bra, men inte lika bra som 2;an.
Ludvig och Otto var med i bilen och dom gick på "Farsan" som hade biopremiär i helgen, jag fick inga utvecklande recensioner.
Dom sa att den var väl bra och lite rolig.
Ha en bra "alla hjärtans dag"
men det har jag inte tid med i dag.
Jag tar tillbaka inlägget jag skrev i går om de spritfyllda pralinerna, Veronica klargjorde tydligt vad som gällde med dom, och Eva fick gärna ta en extra till Jocke, men det lyssnade inte jag på. Förlåt syster!
Jag hade väldigt kul och skrattade mycket åt min storasyster som är väldigt rolig när hon har fått lite innanför västen. Ja, hon är ju rolig annars med, men extra funny banny när hon fått i sig några glas eller två.
I dag är det Alla Hjärtans Dag och medlemmarna i vårt tjejmiddags gäng på 8 st skall till Katarina i eftermiddag. Det var länge sedan vi var samlade allihop. Men nu skall det bli kul att träffas och fika.
I går var jag, Bonnie och Annelie på bio i Jönköping, och såg "Luftslottet som sprängdes", del 3 i Stieg Larssons triologi.
Jag tycker att den var lite seg, den sämsta av dessa tre.
Den får tre solar av fem.
Bäst tycker jag den andra filmen var "Flickan som lekte med elden".
Den första "Män om hatar kvinnor" var och så bra, men inte lika bra som 2;an.
Ludvig och Otto var med i bilen och dom gick på "Farsan" som hade biopremiär i helgen, jag fick inga utvecklande recensioner.
Dom sa att den var väl bra och lite rolig.
Ha en bra "alla hjärtans dag"
fredag 12 februari 2010
Vinst igen
Sitter med ett glas vin och väntar på att Veronica och Eva skall komma och hämta mig, vi skall på bastukväll till Britta.
Jag kanske publicera några sexiga bilder sen…
När jag ringde pappa vid 14.00 tiden hade han redan pyst upp sin Öl.
Arboga 10.2
Han går alltid in på systemet och köper 1 eller max 2 Arboga 10,2: or till helgen.
Inget mer köper han. Han är så nöjd med så, det är yrsla han vill åt, säger han.
Han stod och skalade räkor till kvällens middag.
Jag störde, sa han.
Mamma var i Jönköping med Sonja, så han hade det lugnt och skönt.
Jag går alltid en promenad på lunchen, lyssnar samtidigt på en ljudbok, nu är det Alfahanen med Katarina Wennstam,
Jag har inte kommit in i boken än, och jag har snart läst halva. Undrar om jag skall börja om ?
Jag brukar oftast gå genom stan, och smita in på Åhléns och ta ett sprut av någon go doft som står som prov.
I dag provade jag någon go en.
Jag tycker expediterna tittar lite konstigt på mig. Men det får dom gärna göra, dom skall väl vara glada att någon går omkring och gör reklam för deras parfymer. Jag kommer aldrig ihåg vad dom heter bara, jag få gå in på måndag igen och kolla upp.
I alla fall så var jag och kollade in mina rosa vaser, nu var det bara tre kvar. En hade gått åt till någon lycklig.
Jag gick sedan och bytte in min trisslott, jag frågade i fall jag fick välja själv?
-Ja men visst, det är klart, sa hon.
Jag kände efter två stycken som kändes lite ”hetare” än de andra nitlotterna.
Stapplade hemåt till jobbet.
Stoppade i en chokladbit och började skarpa.
Vips! Look i look i
75:-
På måndag blir det 3 nya lotter.
Skål och trevlig helg !
Jag kanske publicera några sexiga bilder sen…
När jag ringde pappa vid 14.00 tiden hade han redan pyst upp sin Öl.
Arboga 10.2
Han går alltid in på systemet och köper 1 eller max 2 Arboga 10,2: or till helgen.
Inget mer köper han. Han är så nöjd med så, det är yrsla han vill åt, säger han.
Han stod och skalade räkor till kvällens middag.
Jag störde, sa han.
Mamma var i Jönköping med Sonja, så han hade det lugnt och skönt.
Jag går alltid en promenad på lunchen, lyssnar samtidigt på en ljudbok, nu är det Alfahanen med Katarina Wennstam,
Jag har inte kommit in i boken än, och jag har snart läst halva. Undrar om jag skall börja om ?
Jag brukar oftast gå genom stan, och smita in på Åhléns och ta ett sprut av någon go doft som står som prov.
I dag provade jag någon go en.
Jag tycker expediterna tittar lite konstigt på mig. Men det får dom gärna göra, dom skall väl vara glada att någon går omkring och gör reklam för deras parfymer. Jag kommer aldrig ihåg vad dom heter bara, jag få gå in på måndag igen och kolla upp.
I alla fall så var jag och kollade in mina rosa vaser, nu var det bara tre kvar. En hade gått åt till någon lycklig.
Jag gick sedan och bytte in min trisslott, jag frågade i fall jag fick välja själv?
-Ja men visst, det är klart, sa hon.
Jag kände efter två stycken som kändes lite ”hetare” än de andra nitlotterna.
Stapplade hemåt till jobbet.
Stoppade i en chokladbit och började skarpa.
Vips! Look i look i
75:-
På måndag blir det 3 nya lotter.
Skål och trevlig helg !
torsdag 11 februari 2010
Trafikstockning i rusningstid
Vi har flextid på jobbet, den ordinarie tiden är 07,35-16,30, man kan flexa till 09,00 om man vill, men om man kommer sent så måste man ju jobbar in den tiden, och det är inte alltid lika kul att sitta till 17,00 när man kommer klockan 08,00. Jag har minus 5 timmar nu på min flex tror jag, måste försöka jobba in den på något sätt.
I dag var jag ute i god tid, startade vid 07,10.
Då hamnar man i bilkö.
Det var en lastbil som hade tappat sitt släp i södra infarten till Värnamo om man kommer från Jönköping.
Jag satt en stund och väntade, då såg jag att Annelie stod fyra-fem bilar framför mig. Jag tänkte att jag går ut och ta ett snack.
Stängde av bilen och gick ut.
Då tutade det bakom mig.
Vad nu? Får man inte lämna bilen ?
Men det var min jobbarkompis Ulrika som bor i Vaggeryd som tutade och hälsade.
Jag gick mot Annelies bil, och då hörde jag Ulrika skrek bakom:
JESSICA DIN BIL RULLAR, DIN BIL RULLAR JESSICA!!!!!
Jag vände mig om och få se min bil på väg att rulla in i bilen framför. Fan Helvete!
Jag rusade tillbaka in i bilen.
Nu smäller det , tänkte jag, men samtidigt som min bil skall till att nudda bilen framför, så ser jag att bilen framför börjar köra framåt.
TACK så mycket!
Jag ryckte upp handbromsen med en våldsam kraft.
Det var inte konstigt att min bil rullade i väg:
1.Det var nerförsbacke
2.Jag hade inte lagt i handbromsen
3.Jag hade i friläget.
Men lyset hade jag stängt av.
Jag gick inte ur bilen något mer.
I dag var jag ute i god tid, startade vid 07,10.
Då hamnar man i bilkö.
Det var en lastbil som hade tappat sitt släp i södra infarten till Värnamo om man kommer från Jönköping.
Jag satt en stund och väntade, då såg jag att Annelie stod fyra-fem bilar framför mig. Jag tänkte att jag går ut och ta ett snack.
Stängde av bilen och gick ut.
Då tutade det bakom mig.
Vad nu? Får man inte lämna bilen ?
Men det var min jobbarkompis Ulrika som bor i Vaggeryd som tutade och hälsade.
Jag gick mot Annelies bil, och då hörde jag Ulrika skrek bakom:
JESSICA DIN BIL RULLAR, DIN BIL RULLAR JESSICA!!!!!
Jag vände mig om och få se min bil på väg att rulla in i bilen framför. Fan Helvete!
Jag rusade tillbaka in i bilen.
Nu smäller det , tänkte jag, men samtidigt som min bil skall till att nudda bilen framför, så ser jag att bilen framför börjar köra framåt.
TACK så mycket!
Jag ryckte upp handbromsen med en våldsam kraft.
Det var inte konstigt att min bil rullade i väg:
1.Det var nerförsbacke
2.Jag hade inte lagt i handbromsen
3.Jag hade i friläget.
Men lyset hade jag stängt av.
Jag gick inte ur bilen något mer.
Praktik
Förra veckan och denna veckan är Philip ute på praktik.
Han är på Götaströms Värdshus, och trivs jättebra.
Det är när man kommer ut och få känna på arbetslivets verkliga tag, som man lär sig mycket.
Pappa brukade fråga när man kom hem, från sin prao;
-Har du fått nå´n skäll i dag ?
Jo, det hade man ju alltid fått något, eller inte skäll jämt kanske, men tillrättavisningar.
Och det är ju det som man lär sig av förhoppningsvis.
Philip hade skurit kycklingfilé häromdagen, men skurit dom lite för tunna så dom hade gått sönder.
Det var inte poppis. Tänk vad han skall lära sig mycket, hur skall han hinna med och lära sig allt ?
Bara att krama ur en disktrasa så den inte ligger som en sjö på bordet, efter avtorkning.
Fast han försöker i alla fall, det gör inte hans lillebror. Det är alltid en fastklistrad rund ring med o´boy och fullt med smulor där han har suttit och ätit.
Fast i går förvånade han, då plockade han bort sin tallrik och stoppade in i diskmaskinen.
-Hör du vad jag gör, mamma ?
Jo, VAD DUKTIGT!
Mamma och Pappa var och gästade Philip i veckan, det serverades potatis med strömming.
Pappa ville ha mer, av både strömmingen och potatisen. Han fick mer.
Han åt inte upp något av det.
Pappa fyller 74 i år.
Man lär sig så länge man lever, eller så lär man sig aldrig, man kanske inte vill lära sig? Svårare än så är det inte.
Han är på Götaströms Värdshus, och trivs jättebra.
Det är när man kommer ut och få känna på arbetslivets verkliga tag, som man lär sig mycket.
Pappa brukade fråga när man kom hem, från sin prao;
-Har du fått nå´n skäll i dag ?
Jo, det hade man ju alltid fått något, eller inte skäll jämt kanske, men tillrättavisningar.
Och det är ju det som man lär sig av förhoppningsvis.
Philip hade skurit kycklingfilé häromdagen, men skurit dom lite för tunna så dom hade gått sönder.
Det var inte poppis. Tänk vad han skall lära sig mycket, hur skall han hinna med och lära sig allt ?
Bara att krama ur en disktrasa så den inte ligger som en sjö på bordet, efter avtorkning.
Fast han försöker i alla fall, det gör inte hans lillebror. Det är alltid en fastklistrad rund ring med o´boy och fullt med smulor där han har suttit och ätit.
Fast i går förvånade han, då plockade han bort sin tallrik och stoppade in i diskmaskinen.
-Hör du vad jag gör, mamma ?
Jo, VAD DUKTIGT!
Mamma och Pappa var och gästade Philip i veckan, det serverades potatis med strömming.
Pappa ville ha mer, av både strömmingen och potatisen. Han fick mer.
Han åt inte upp något av det.
Pappa fyller 74 i år.
Man lär sig så länge man lever, eller så lär man sig aldrig, man kanske inte vill lära sig? Svårare än så är det inte.
onsdag 10 februari 2010
Trissvinst
I normala fall när Ludvig behöver pengar så säger han;
-Jag tar pengar till det och det, och så går han och tar pengar i plånboken, eller om jag ger honom.
Ofta tar han också av sina egna pengar, men nu har han inte ett rött öre i sin börs, inte ens på sitt bankomatkort.
De sista korvörena lade han på en Ipode Touch, som han köpte på blocket,
och med det köpet blev han dessutom skyldig mig 300:- för pengarna räckte inte.
Jag vet inte ifall han har hört mig säga att vi får leva på stekt gröt dessa fattiga januari/februari månader, för han hade nog lite samvetskval när han kom till mig med den enda han hade kvar:
Nämligen sin triss lott, med 25 kr i vinst.
Han ville byta den mot 25 kronor i kontanter.
Och det fick han.
Men vad han inte hade sett, var att det stod x2 längst ner i hörnet.
Jag skall byta dom mot 2 nya lotter, och blir det vinst (beroende på valör) så vill jag åka till Thailand igen, eller köpa denna ursnygga vasen på Åhléns.
Men jag tror jag vet hur han kan betala av dessa 300 kronorna, denna högen måste bort från min parkeringsplats, jag behöver ställa min bil där.
Frågan är om det är grannen som har slängt över snön eller om det plogbilen ?
-Jag tar pengar till det och det, och så går han och tar pengar i plånboken, eller om jag ger honom.
Ofta tar han också av sina egna pengar, men nu har han inte ett rött öre i sin börs, inte ens på sitt bankomatkort.
De sista korvörena lade han på en Ipode Touch, som han köpte på blocket,
och med det köpet blev han dessutom skyldig mig 300:- för pengarna räckte inte.
Jag vet inte ifall han har hört mig säga att vi får leva på stekt gröt dessa fattiga januari/februari månader, för han hade nog lite samvetskval när han kom till mig med den enda han hade kvar:
Nämligen sin triss lott, med 25 kr i vinst.
Han ville byta den mot 25 kronor i kontanter.
Och det fick han.
Men vad han inte hade sett, var att det stod x2 längst ner i hörnet.
Jag skall byta dom mot 2 nya lotter, och blir det vinst (beroende på valör) så vill jag åka till Thailand igen, eller köpa denna ursnygga vasen på Åhléns.
Men jag tror jag vet hur han kan betala av dessa 300 kronorna, denna högen måste bort från min parkeringsplats, jag behöver ställa min bil där.
Frågan är om det är grannen som har slängt över snön eller om det plogbilen ?
tisdag 9 februari 2010
Att blogga
Dahn (min man) har snappat upp att jag har en blogg.
När vi åkte hem från jobbet berättade han att det var ngn som hade frågat honom på jobbet i dag, om han skottade vägar till vår katt Sixten?
Och han stod som ett frågetecken.
- Det står på min blogg, sa jag.
Då kom det frågor:
Varför bloggar man ?
-Man kanske vill skriva av sig, berätta något roligt eller tråkigt, sa jag.
Jag hade inte direkt något svar på det. Några läser böcker eller tränar, vissa handarbetar eller bakar osv.
och många bloggar.
Jag sa till Philip förra veckan att jag inte vet ifall detta är något för mig egentligen.
-Nä, lägg ner skiten, sa han.
Men jag fortsätter så länge jag tycker det är kul, och nu på vintern har jag ändå inte så mycket för mig.
Dom som vill läsa - läser, och dom som inte vill – gör något annat. Så enkelt är det.
-Vad har du för mål med det, frågade Dahn.
(Han har haft många utvecklingssamtal de senaste dagarna, det vet jag)
-Jag har inget mål med bloggen.
-Jamen, man måste ju ha ett mål med det.
-Nä,jag bara låter det hända faktiskt.
Så är det.
När vi åkte hem från jobbet berättade han att det var ngn som hade frågat honom på jobbet i dag, om han skottade vägar till vår katt Sixten?
Och han stod som ett frågetecken.
- Det står på min blogg, sa jag.
Då kom det frågor:
Varför bloggar man ?
-Man kanske vill skriva av sig, berätta något roligt eller tråkigt, sa jag.
Jag hade inte direkt något svar på det. Några läser böcker eller tränar, vissa handarbetar eller bakar osv.
och många bloggar.
Jag sa till Philip förra veckan att jag inte vet ifall detta är något för mig egentligen.
-Nä, lägg ner skiten, sa han.
Men jag fortsätter så länge jag tycker det är kul, och nu på vintern har jag ändå inte så mycket för mig.
Dom som vill läsa - läser, och dom som inte vill – gör något annat. Så enkelt är det.
-Vad har du för mål med det, frågade Dahn.
(Han har haft många utvecklingssamtal de senaste dagarna, det vet jag)
-Jag har inget mål med bloggen.
-Jamen, man måste ju ha ett mål med det.
-Nä,jag bara låter det hända faktiskt.
Så är det.
måndag 8 februari 2010
Dagens samtal
Kollade på "himlen kan vänta" på ettan nu, tårarna rann. Sorgligt var det.
Måste tänkta på något roligt.
På jobbet har vi displayer på telefonerna så vi kan se vilket nummer som ringer.
Nummerpresentatör kanske det heter.
Idag visade sig ett långt nummer 0043 ….och massa siffror bakom
Då vet man att det är utlandssamtal.
Man får harkla till sig lite extra, och plocka fram de gamla engelska fraserna.
Men döm om min förvåning, så började det sjunga på svenska i luren när jag svarade.
"Upp till kamp emot kvalen,
sista striden…….."
Jag tänkte vad i herrans namn är detta, jag lät han sjunga på lite.
Tänkte att det var Sandras man Micke som skulle luras igen, han ringde en gång och bröt på något konstigt språk.
Han sa att han hette Mohammad Aschhhhmakir och ville förpacka sin porslinsduva som han skulle skicka till sin mamma i Irak. OCH DEN FICK INTE GÅ SÖNDER.
Jag gick ju såklart på detta, men jag sa att detta får du nog prata med en säljare om, så jag skickade Muhammed vidare till Roberth.
Nåväl, han (han presenterade sig inte, han började sjunga direkt) var så glad att äntligen någon svarade på SCA, han hade försökt hela förmiddagen. Men vi kom fram till att han hade slagit fel nummer tidigare.
-Är det frau Palm, är det verkligen du ?
- ehhhh, ja.
Han ringde om en leverans som vi skall leverera till dom i veckan.
Han ringde ifrån Österrike, hade bott där sedan 1988. Han var Italienare från början med hade bott i Sverige i 20 år.
Men han hade inte varit i Sverige sedan 1992, trots att han hade 3 bröder i Malmö. Men nu ville han anordna en klassträff på Stayfriends.
Vi pratade på. 48 år fyller han i år.
Han sjöng och var så glad för SOLEN sken i dag! Kyss mig i röva, va gla jag ä, sa han.
Det var en rolig prick. Hoppas han ringer igen. En Svensk Italienare som bor i Österrike……jojo, jag tackar jag.
Vi kanske skulle åka till Österrike i alla fall, som Ludvig tjatar om - efter 2 gånger i Kylåsbacken.
Måste tänkta på något roligt.
På jobbet har vi displayer på telefonerna så vi kan se vilket nummer som ringer.
Nummerpresentatör kanske det heter.
Idag visade sig ett långt nummer 0043 ….och massa siffror bakom
Då vet man att det är utlandssamtal.
Man får harkla till sig lite extra, och plocka fram de gamla engelska fraserna.
Men döm om min förvåning, så började det sjunga på svenska i luren när jag svarade.
"Upp till kamp emot kvalen,
sista striden…….."
Jag tänkte vad i herrans namn är detta, jag lät han sjunga på lite.
Tänkte att det var Sandras man Micke som skulle luras igen, han ringde en gång och bröt på något konstigt språk.
Han sa att han hette Mohammad Aschhhhmakir och ville förpacka sin porslinsduva som han skulle skicka till sin mamma i Irak. OCH DEN FICK INTE GÅ SÖNDER.
Jag gick ju såklart på detta, men jag sa att detta får du nog prata med en säljare om, så jag skickade Muhammed vidare till Roberth.
Nåväl, han (han presenterade sig inte, han började sjunga direkt) var så glad att äntligen någon svarade på SCA, han hade försökt hela förmiddagen. Men vi kom fram till att han hade slagit fel nummer tidigare.
-Är det frau Palm, är det verkligen du ?
- ehhhh, ja.
Han ringde om en leverans som vi skall leverera till dom i veckan.
Han ringde ifrån Österrike, hade bott där sedan 1988. Han var Italienare från början med hade bott i Sverige i 20 år.
Men han hade inte varit i Sverige sedan 1992, trots att han hade 3 bröder i Malmö. Men nu ville han anordna en klassträff på Stayfriends.
Vi pratade på. 48 år fyller han i år.
Han sjöng och var så glad för SOLEN sken i dag! Kyss mig i röva, va gla jag ä, sa han.
Det var en rolig prick. Hoppas han ringer igen. En Svensk Italienare som bor i Österrike……jojo, jag tackar jag.
Vi kanske skulle åka till Österrike i alla fall, som Ludvig tjatar om - efter 2 gånger i Kylåsbacken.
Middag hos Kära Mor & Far
I går blev jag och Ludde bjudna på middag hos mamma och pappa.
Det serverades baconlindad kycklingfilé med ris, till efterrätt blev det choklad pudding spetsad med grädde. Här är receptet.
Jossan och Veronica var också med. Vi tömde alla skålar, man får ju passa på. Pappa sluffsade i sig all sås, direkt ur grytan som vanligt.
Mums vad gott!
Brynäs supportrarna kom tillbaka vid 17-tiden, det hade varit en bra resa.
Dom hade träffat några känningar, gått rundvandring på arenan,
och sist men inte minst fick dom uppleva att stå i Brynäs hejaklack och heja fram 2-1 till Brynäs.
När jag sökte på brynäs, fick jag fram denna bilden:
Jag vet inte riktigt vad denna bild har med Brynäs att göra.
Så här skall det se ut, inte än...men i slutet av mars.
Det serverades baconlindad kycklingfilé med ris, till efterrätt blev det choklad pudding spetsad med grädde. Här är receptet.
Jossan och Veronica var också med. Vi tömde alla skålar, man får ju passa på. Pappa sluffsade i sig all sås, direkt ur grytan som vanligt.
Mums vad gott!
Brynäs supportrarna kom tillbaka vid 17-tiden, det hade varit en bra resa.
Dom hade träffat några känningar, gått rundvandring på arenan,
och sist men inte minst fick dom uppleva att stå i Brynäs hejaklack och heja fram 2-1 till Brynäs.
När jag sökte på brynäs, fick jag fram denna bilden:
Jag vet inte riktigt vad denna bild har med Brynäs att göra.
Så här skall det se ut, inte än...men i slutet av mars.
söndag 7 februari 2010
Mini-spa
Jag är ensam hemma, så skönt!
Jag kände att jag behövde lite uppfräschning både här och där.
Så jag tog en lång dusch, rakning och ansiktsmask:
Så, nu har jag nog skrämt bort alla bloggläsare.
När jag tittar på bilden ser jag att revbensspjällen sedan frukosten, sitter kvar runt munnen. Men var gör väl det? jag behövde lite fett på läpparna.
Jag passade även på att ta ett fotbad, tycker ni att jag behöver köpa nya innetofflor ?
Jag hade ingen fotfil, så jag fick hämta lite sandpapper, men jag hade behövt 40;ans grovlek, heter det så? Jag hade bara 120. Men det gick bra.
Nästa gång skall jag köpa hem sådanahär fiskar:
Philip har ju akvarium där uppe, och det är bara en barmhärtig fisk kvar.
Han vill säkert ha lite sällskap. Sedan är det bara att stoppa i fossingarna där i, så äter dom upp all gammal hud kring tåssingarna. Smidigt. Fast den fisken som lever själv nu, är en liten haj. Då kanske man inte har några fötter kvar när man drar upp dom ? Vi får se.
Fiskpedikyr:, om ni vill kan ni läsa en artikel om det här.
Jag kände att jag behövde lite uppfräschning både här och där.
Så jag tog en lång dusch, rakning och ansiktsmask:
Så, nu har jag nog skrämt bort alla bloggläsare.
När jag tittar på bilden ser jag att revbensspjällen sedan frukosten, sitter kvar runt munnen. Men var gör väl det? jag behövde lite fett på läpparna.
Jag passade även på att ta ett fotbad, tycker ni att jag behöver köpa nya innetofflor ?
Jag hade ingen fotfil, så jag fick hämta lite sandpapper, men jag hade behövt 40;ans grovlek, heter det så? Jag hade bara 120. Men det gick bra.
Nästa gång skall jag köpa hem sådanahär fiskar:
Philip har ju akvarium där uppe, och det är bara en barmhärtig fisk kvar.
Han vill säkert ha lite sällskap. Sedan är det bara att stoppa i fossingarna där i, så äter dom upp all gammal hud kring tåssingarna. Smidigt. Fast den fisken som lever själv nu, är en liten haj. Då kanske man inte har några fötter kvar när man drar upp dom ? Vi får se.
Fiskpedikyr:, om ni vill kan ni läsa en artikel om det här.
lördag 6 februari 2010
HC dalen
Vi har precis kommit hem från Norrahammar. Det har spelats match mot HC Dalen.
Spelarna höll en tyst minut, och bar svart sorgeband för att hedra sin kompis Gustaf Granstrand som hastigt gick bort i går. Det är ofattbart hur snabbt livet kan förändras. Våra tankar går till de närmaste, föräldrar och syskon.
Mitt matchreferat:
SIS bjöd på ett mycket bra lagspel i dag, många bra pass som ledde till avslut, och många fina mål. Bra kämparglöd från hela laget, mycket roligt att se.
Detta ledde till att vi vann med 1-12.
fredag 5 februari 2010
Speaker
Matchreferat
Så här låter det nästan, när jag sitter i speakerbåset.
Nä, usch !
Jomän nästan.
Inte riktigt, eller ? Philip ? Hjälp mig, är jag så hemsk ?
">
Så här låter det nästan, när jag sitter i speakerbåset.
Nä, usch !
Jomän nästan.
Inte riktigt, eller ? Philip ? Hjälp mig, är jag så hemsk ?
">
Skrapa rutor
Oj, sa Roberth i dag på morgonen, nu stannar polisen en bil som inte har skrapat rutorna.
Han ser precis allting, jag fattar inte det.
Han tittade ut genom fönstret på jobbet och fick av en händelse se polisen stoppa en bil som inte hade skrapat fönstret.
Jag blev förstås nyfiken, det är ju inte mycket som händer -här på vårt lilla office.
Det var totalt genomfrostat, men föraren fick bara en tillsägelse, för polisen åkte kvickt igen.
Föraren drog några trötta tag med skraparen, sedan åkte han igen.
Jag kom att tänka på när jag var för trött för att skrapa fönstren en gång. Året måste ha varit 1988, i början.
Det var min första bil, den startade i ur och skur, en liten orange polo, en skruttibangbang bil.
Jag tror Helen Salomonsson (Abrahamsson) köpte bilen för 1000:- av mig sedan.
Hon berättade när hon var och besiktade den så hade dom hittat 18 hål i golvet.
Jag vet inte ifall det var sant…jo, det är klart de vá.
I alla fall så hade jag bråttom ner till stationen, för där väntade Dahn.
Jag ställde alltid bilen där, vi åkte tillsammans till jobbet, men jag åkte tåg hem, får han åkte direkt från Värnamo till Marieholm och sin bilverkstad.
Nåväl, jag gjorde ett runt litet hål och körde i väg, men det hålet hjälpte ju föga.
Då vevade jag ner fönsterrutan och körde ut mitt lilla huvud, i stället för att stanna och skrapa.
Huvudet for ut och in.
Gata – grus/gräs - gångstig
Och vips så körde jag ut på gångstigen.
Ingen fara- ut på vägen igen.
Här skulle jag ju svänga någonstans, vid Nyströms.
PANG!
Vad f.n hände ?
Ut snabbt, och fick se min lilla oranga pärla hängandes uppe på en sten.
Oj!
Gick in till Nyströms och frågade i fall det var någon som kunde hjälpa mig.
-Oj oj, sa en äldre herre och rev sig i håret, jag har ju ingen truck som kan lyfta bort den.
Ringde Dahn inifrån Nyströms. Han hade mobil redan då. En STOR mobil med väska till.
-HerreGud, sa kvinnan som jobbade där, hur i allsindar har du hamnat där ?
Jo, det kan man ju undra. -JAG VET INTE? jag bara hamnade där…
Nu hade alla som jobbade i fabriken, kommit ut .
Dahn kom - Min starke traktor-karl!
Han tog tag fram i bilen lyfte upp den från stenen och sköt tillbaka den.
Duns!
Jag hoppade in i den oranga faran och pluttrade, lite förlägen, i väg ner till stationen.
Summa och summarum, är att jag lärde mig en läxa.
Jag är väldigt noga med att skarpa rutorna.
Det sitter liksom numera i ryggmärgen.
Han ser precis allting, jag fattar inte det.
Han tittade ut genom fönstret på jobbet och fick av en händelse se polisen stoppa en bil som inte hade skrapat fönstret.
Jag blev förstås nyfiken, det är ju inte mycket som händer -här på vårt lilla office.
Det var totalt genomfrostat, men föraren fick bara en tillsägelse, för polisen åkte kvickt igen.
Föraren drog några trötta tag med skraparen, sedan åkte han igen.
Jag kom att tänka på när jag var för trött för att skrapa fönstren en gång. Året måste ha varit 1988, i början.
Det var min första bil, den startade i ur och skur, en liten orange polo, en skruttibangbang bil.
Jag tror Helen Salomonsson (Abrahamsson) köpte bilen för 1000:- av mig sedan.
Hon berättade när hon var och besiktade den så hade dom hittat 18 hål i golvet.
Jag vet inte ifall det var sant…jo, det är klart de vá.
I alla fall så hade jag bråttom ner till stationen, för där väntade Dahn.
Jag ställde alltid bilen där, vi åkte tillsammans till jobbet, men jag åkte tåg hem, får han åkte direkt från Värnamo till Marieholm och sin bilverkstad.
Nåväl, jag gjorde ett runt litet hål och körde i väg, men det hålet hjälpte ju föga.
Då vevade jag ner fönsterrutan och körde ut mitt lilla huvud, i stället för att stanna och skrapa.
Huvudet for ut och in.
Gata – grus/gräs - gångstig
Och vips så körde jag ut på gångstigen.
Ingen fara- ut på vägen igen.
Här skulle jag ju svänga någonstans, vid Nyströms.
PANG!
Vad f.n hände ?
Ut snabbt, och fick se min lilla oranga pärla hängandes uppe på en sten.
Oj!
Gick in till Nyströms och frågade i fall det var någon som kunde hjälpa mig.
-Oj oj, sa en äldre herre och rev sig i håret, jag har ju ingen truck som kan lyfta bort den.
Ringde Dahn inifrån Nyströms. Han hade mobil redan då. En STOR mobil med väska till.
-HerreGud, sa kvinnan som jobbade där, hur i allsindar har du hamnat där ?
Jo, det kan man ju undra. -JAG VET INTE? jag bara hamnade där…
Nu hade alla som jobbade i fabriken, kommit ut .
Dahn kom - Min starke traktor-karl!
Han tog tag fram i bilen lyfte upp den från stenen och sköt tillbaka den.
Duns!
Jag hoppade in i den oranga faran och pluttrade, lite förlägen, i väg ner till stationen.
Summa och summarum, är att jag lärde mig en läxa.
Jag är väldigt noga med att skarpa rutorna.
Det sitter liksom numera i ryggmärgen.
torsdag 4 februari 2010
Sista föräldrarmötet
I kväll har det sista föräldrarmötet avverkats.
Det känns allt lite vemodigt, men kanske lite skönt ändå.
Nu har Fågelforsskolan gjort sitt, sa Bonnie, och det stämmer ju faktiskt,
det är dax att gå vidare - för våra 94-or som går ut 9:an nu till våren.
Vidare till gymnasiet, det är lite spännande.
Jag avslutade med att sätta tuggummit under stolen. Jag visste inte vad jag skulle göra av det. Men jag gick faktiskt tillbaka och tog bort det när vi hade fikat, så nu behöver du inte skälla för det mamma.
Jag fick två nya kontakter i dag på min facebook, 2 gamla klasskamrater från gymnasiet. Marinett och Susanne, det var 23 år sedan vi slutade. Det är inte klokt vad tiden går.
onsdag 3 februari 2010
Skottning
Dahn tycker inte det är lika roligt med snön som Ludvig.
Han var ute en timme när vi kom hem efter jobbet, kom in och svor.
Sedan har han gått fram och tillbaka i fönstret och mumlat nåt mantra.
Om svordomarna skall utebli, så blev det inte mycket sagt.
Nu har det kommit en dask igen.
Snöskottar Dahn gick ut nyss, och smällde igen dörren.
Philip öppnade dörren, och skrek:
- Gör några vägar till Sixten också.
Det är klart att katten måste ha någonstans att gå i snön.
Ibland är det kanske tur att Dahn hör lite dåligt, för nervernas skull.
Han var ute en timme när vi kom hem efter jobbet, kom in och svor.
Sedan har han gått fram och tillbaka i fönstret och mumlat nåt mantra.
Om svordomarna skall utebli, så blev det inte mycket sagt.
Nu har det kommit en dask igen.
Snöskottar Dahn gick ut nyss, och smällde igen dörren.
Philip öppnade dörren, och skrek:
- Gör några vägar till Sixten också.
Det är klart att katten måste ha någonstans att gå i snön.
Ibland är det kanske tur att Dahn hör lite dåligt, för nervernas skull.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
