Höstning och älg

Dagen har bestått av att hösta, som pappa säger.
Han brukar alltid fråga när mörkret gör sitt intågande:
-Har du höstat än ? och det kan jag svara JA på när frågan kommer nu i nästa vecka kan jag tro.
Jag har rensat ut alla vissna tomatplantor ur växthuset, många gröna tomater rök med ner i komposten, har dom inte hunnit bli röda på marknads-dagen så får dom skylla sig själva. Men det har varit en god skörd i år på tomaterna ändå, jag är nöjd med det. Med gurkorna var det värre, dom blev inte mer än 10 cm höga, sen stod det still, det stod still väldigt länge, ända tills nu faktiskt, så det har inte blivit en enda gurka i år.
Jag har även klippt ner buskar och tömt gräsmattan på alla 1000-tals äpplen som inte har blivit till äppelpaj.
En riktigt skön arbetar dag i trädgården har det varit.
Jag har hunnit laga middag också: älgfilé med hasselbackspotatis.
Ludvig frågade vad det blir för mat.
Jag sa att det blir det finaste och goaste du kan äta.
Jag ljög och sa att det var oxfilé. För han har dåliga minnen av älgkött.
Tänk vad många gånger han och Philip har fått sitta och tugga och tugga och tugga torrt älgkött, för att sedan fått spotta ut det som ett ihoptvinnat garn-nystan.
- Se till att laga det perfekt, sa han, sen gick han,
Jag blev lite stressad å nervös. Tänk om jag förstörde detta goa kött som skall smälta som choklad i munnen. Jag har gjort det förr och det har blivit bra. Det blir det säkert denna gången också. 2 fileer tog jag upp till och med, ingen idé att spara på det, kommer förhoppningsvis snart nytt om ett par veckor.
Jag kavlade upp armarna, harklade mig och satte på stekpannan på högsta värme.
Rikligt med äkta smör, vitlök, och kryddor. 2 minuter på varje sida. På med lock.
Men det blev absolut inte bra.
Jag är besviken.
Jag har förstört två fina filéer.
Det blev torrt och det blev segt. Jag vill ha BLODIGT!!!! Blodet skall rinna när man skär.
-Nu är det som det är, sa Dahn.
Jag skulle inte haft locket på.
Och jag skulle inte ha stekt det så länge.
Men Ludvig åt med godan ro. ........tills jag försa mig.
Han satt och tuggade och tuggade, till slut kom det ut ett garnnystan.
Sixten blev glad i alla fall.