Sigges Loge

Ludvig har precis gett sig i väg första gången utsocknes på Disco.
Till Sigges Loge, ute i buschen.
Tänk att det stället håller än, efter alla år.
Han har sprayat och donat, så det doftar gott i hela huset nu.
Eller som min gamle pensionerade chef alltid sa, när någon av oss (fruntimmer eller gubbar) hade sprayat på oss för mycket "dofta gott" på jobbet:
- Usch, här luktar som ett helt horhus.

Han hade en kompis hemma också, dom skrattade och gick igenom lite inför kvällen.
Jag låg i soffan i TV rummet, lyssnade och blev nostalgisk.
Det påminde mig om de gamla goda tiderna.
När jag och syrran trängdes framför spegeln hemma på Sandstigen.
-Nu sker den stora förvandlingen, sa Syrran.
Och det gjorde den sannerligen.
Spackla lite, och lite till.
Blås håret.
I med raklödder (!!!) så håret stod åt alla håll.
Blås håret lite till.
Härliga 80-tal.
Pappa stod bredvid och tittade på och höll koll.
-Nu börjar det osa! Nu osar det! sa han som ett mantra.
- Nu drar jag ur kontakten, hör Ni det !
Samma visa varje helg.
Det var locktången som hade stått på för länge, och tärde på elräkningen.
Vi sprang fram och tillbaka mellan hallspegeln, som var till för håret, och toa spegeln för sminkning.

Onkas gymnasiekompis "Milo" tyckte om vår spegel i hallen, hon sa:
- Denna underbara spegel gör en alltid smalare.
Det är mammas förtjänst. Hon har gjort den. ( i alla fall ramen)
För sina 3 döttrar.
Och för Pappa. (han har inte tittat så mycket i den, mest sorterat locktänger bredvid)

Vilken underbar tid, så intensiv och oförglömlig.