Snart hemdax

En vecka går fort.

I går på piraterna hade dom dansuppvisning, grabbarna dansade, riktigt bra.
I värmen. Utom "lilla morot", piraternas pirat.
Han hängde inte med riktigt, eller inte alls kan man säga. Men han är ju bra på annat.
Före maten här i Turkiet får man alltid ett stort platt bröd och tre eller fyra små dippsåser till förätt oavsett om man beställer det eller inte.
Efter maten brukar man få popcorn.
Det brukar inte gå åt på vårt bord.
Men det gjorde det i går.
Precis innan vi skulle gå, så bröt det ut ett slagsmål.
Det var en polack som hade fått för mycket innanför västen.
Han tog sitt bord och välte det.
Och ett jädra liv blev det. Han var stor som en björn.
Riktigt läbbigt var det, jag ville gå ut.
Men Ludde satt kvar och ville kolla klart.
- Herregud detta är ju som en rikigt bra actionfilm, sa han och proppade i sig popcorn, vi kan ju inte gå nu, fattar du väl.
Han var som värsta hulken och hans stackars fru försökte lugna ner honom, och lilla moroten sprang å försökte förklara någon för honom, men då blev han ännu argare.
Först trodde jag att det var ett svartsjukedrama, men det visade sig att han hade beställt två drinkar och trodde att han skulle få ena gratis.
Men det erbjudandet gällde inte vid denna tidpunkten.
Så han var tvungen att betala för två.
Ja herregud, vilket liv för ingenting.

Jag sitter här och väntar på att Ludde skall vakna, han var ute på Club i går med några grabbs, sen skall vi dra strax dra ner till Playan.

I dag är det sista hela dagen för oss här i Alanya.
I morgon skall vi lämna hotellet kl 13.20, planet lyfter 18.00

Detta har varit en underbar resa tillsammans med sonen, som jag kommer att leva på länge, vi har haft så himla roligt.
Faktiskt inte bråkat någon gång, ja lite knabb har det väl varit men det hör ju till vardagen.
Som tex när han råkade riva ner gardinen, och lät den ligga.
Då fick jag försöka haspa i öglorna fast jag var 10 cm för kort, testade och hoppa upp, men det gick inte, det kunde man ju fatta.
Tog en plast stol på balkongen och ställde mig på.
Två öglor gick bra men det var tio till, då vek sig alla fyra benen på stolen som bambi på hal is, plötsligt stog jag nere på golvet igen.
Jädra dålig kvalité på stolarna med.
Till slut fick jag asa fram en stor soffa och ställa mig på.
I värmen! Och han har inte ens kommenterat att jag har fixat det! Är det inte ett typiskt manligt fenomen ???
Och i går gick dörren till toan i baklås. Där stod jag, och bankade och gapade.
Och Ludvig hjälpte mig inte.
-Ja, vad skulle du göra nu då, om inte jag hade varit här ute. HAHAHoho, det kan du ju tänka på en liten stund, tycker jag.
- Jag hade inte stängt dörren for heaven sake.

Turkiet är lite som mini Thailand.
Mycket bra shopping alla affärer är öppna till kl 3-4 på natten, bra priser på mat, trevligt folk.
Sol, sol och sol, bra vatten och strand.
Jag kommer inte på något dåligt just nu.
Det skulle vara sängarna då, som är hårda.
Man känner sina revben, när man ligger på dom.
Jag har tagit en pläd och lagt under, så det går lite bättre att sova.
Vi har träffat ett jättretrevligt par i 60-års åldern från Karlskrona som vi brukar ligga bredvid på stranden. Hon är brun som en kanelbulle.
Dom har varit här i 14 dagar, och det är 12:e året på raken dom är här. Dom har tagit in på olika hotell varenda år, och alla sängar är lika hårda säger dom. Dom skall flyga hem med samma plan som vi i morgon.

Jag hade inte behövt ha med mig:
- en tetrapack röd vin, kommer hem oöppnad
- smink, har ej använts någongång.
- locktång, har man inte orkat med.
- väskor till det ena och det andra, har ju köpts här. Väldigt onödigt att ta med.

So Long och Ha det lite bättre än alla andra!

Carpe Diem säger jag också, så här sista dagen.