Semlor

I dag är det torsdag och till det Fikaklubben Kringlan på jobbet.
I dag var Roberth värd.
Han varierar sig.
Antingen bjuder han på flörtiga wienerbröd eller på semlor. Alltid.
Alla (inte alla kanske, men en del, eller det kanske bara är jag)av det kvinnliga könen gnyr lite (eller mycket) och säger;
- Jamen Roberth då!!! Skall vi verkligen vräka i oss detta?
- Jaa, det är klart vi ska! Det är ju gott.
- Jamen vi (jag) vet inte ......skall man verkligen.....
- Om du nu redan har gått upp i vikt, så köp en större storlek, det är mycket lättare än att gå ned i vikt.
- Fnys

Vanligtvis delar jag nästan på alla bakverk han bjuder på, då får jag inte så dåligt samvete. Därför kallas jag ofta för "halvan Palm".
Men det gjorde jag inte i dag.
Jag tog hela Semlan, och det var väldigt gott!
Utan dåligt samvete - tänkte jag skulle börja FÖRSÖKA gå ner ett par kilo med start måndag, och vara i mål slutet av maj, det bör väl inte vara så svårt.
Då har man ju flera månader på sig.



Jag har varit ovanligt sötsugen denna veckan, t.o.m min misslyckade jul-knäck har åkt ner i magen. Jag tog med mig till jobbet, för här hemma är det ingen som äter min "sirap" i stora pappersformar. Jag hade inga små söta aluminiumformar, så jag fick ta bullformar och hälla smeten i - smeten som aldrig stelande.
Men på jobbet går det åt. Kladdigt som f.n, smeten har nämligen runnit ur formarna, så man få skrapa ur "glass-lådan" som jag förvarar detta goa i, och försöka hälla tillbaka på de numera platta pappersformarna igen.
Men gott är det, och ner går det.
Doppar bananer i gojjan. Det finns nog till i morgon också.
Man måste ju äta upp sig för att ha något att gå ner.
Dessutom är det ju fredag.